Per Gudmundsson på Svenska Dagbladet för en sympatisk argumentation i sin artikel Bloggen är en del av revolutionen för bloggens roll i samhället. År 2005 hade man kunnat hålla med Per Gudmundsson till fullo.

Dock så har Kent Asp rätt i fråga om att bloggarnas genomslag är litet.

Bloggarna är inte status, och främst används de som en källa för politiska skandaler där journalisten kan outa material som annars ses som för hett genom att det nämnts på en blogg.

Kent Asp kanske inte är det mest intressanta, men hans kommentar satte iallafall strålkastaren på att bloggosfären borde ta och utveckla sig.

Det finns ett problem som Björn Pedersen satte fingret på i Did old media just tame new media in Sweden?

''The hunt for visitors to the blogs from the hooked up newspapers may, and this fear has been raised before, lead to an emasculation of the Swedish blogosphere. The overriding aim of the blogger may cease to be a fresh and original new media, or a social media, and instead become a fairly luke-warm arm of mainstream media with the chief aim of luring visitors from the newspapers to the blog. '' Björns ord är en viktig varning.

Här borde det finnas en debatt om hur egentligen bloggandet kan bli nätpublicistik, hur ambitionsnivån kan höjas (där ganska många slår i taket) och diskussionen om vad medborgarjournalistik innebär.

Då kommer vi in på frågan, om det skall bli bättre- då kommer det att kosta. Då måste man kunna utveckla Web 2.0 plattformar för att kunna nå kritisk massa för att få in intäkter utifrån. Det går emot den första pajamahedin- revolutionsromantiken, men är nog en nödvändig diskussion för att nätpublicistiken skall utvecklas både till sitt genomslag och sitt innehåll.

Pingat på Intressant.se