<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><?xml-stylesheet title="XSL formatting" type="text/xsl" href="http://stockholm.cafebabel.com/sv/feed/rss2/xslt" ?><rss version="2.0"
  xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
  xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
  xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/">
<channel>
  <title>stockholm sv - Intervju</title>
  <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/</link>
  <description>.</description>
  <language>sv</language>
  <pubDate>Sat, 22 Nov 2008 21:09:31 +01:00</pubDate>
  <copyright></copyright>
  <docs>http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss</docs>
  <generator>Dotclear</generator>
  
    
  <item>
    <title>Camorran är ett problem för hela Europa</title>
    <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/post/2008/04/28/Camorran-ar-ett-problem-for-hela-Europa</link>
    <guid isPermaLink="false">urn:md5:5978742cdd9576279d3e8a0b462e968c</guid>
    <pubDate>Mon, 28 Apr 2008 15:42:00 +02:00</pubDate>
    <dc:creator>Waldemar</dc:creator>
        <category>Intervju</category>
            
    <description>    &lt;p&gt;Den italienske författaren Roberto Saviano intervjuas av Café Babel.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Han diskuterar den neapolitanska maffian: camorra, och hur den nu håller på att bli ett problem för hela Europa.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;För att se intervjun med Roberto Saviano &lt;a href=&quot;http://youtube.com/watch?v=_RXlTnK7afs&quot; hreflang=&quot;en&quot;&gt;klicka här&lt;/a&gt;. Italienskt tal, engelsk text.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Pingat på &lt;a href=&quot;http://www.intressant.se&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Intressant.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
    
    
    
      </item>
    
  <item>
    <title>Hur sänkte du Sovjetunionen, Jan Kallberg?</title>
    <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/post/2007/12/10/Hur-sankte-du-Sovjetunionen-Jan-Kallberg</link>
    <guid isPermaLink="false">urn:md5:fde9807a5fb46f8208489758b7f8d4a0</guid>
    <pubDate>Mon, 10 Dec 2007 17:10:00 +01:00</pubDate>
    <dc:creator>Waldemar</dc:creator>
        <category>Intervju</category>
            
    <description>&lt;p&gt;Jan Kallberg har nyligen kommit ut med boken &lt;a href=&quot;http://www.voltairepublishing.se/?bocker=true&amp;amp;las_mer=3&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Så sänkte jag Sovjetunionen&lt;/a&gt;. Café Babel Stockholm intervjuade Jan Kallberg om hans bok. En humoristisk historia som handlar om Sovjetunionens och järnridåns fall.&lt;/p&gt;    &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Café Babel Stockholm&lt;/strong&gt; Du har tidigare mest skrivit fakta- och debattböcker. Hur kom idén om att skriva skönlitteratur?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Jan Kallberg&lt;/strong&gt; Det har delvis att göra med ett förändrat samhällsklimat i Sverige, där den snart femtioåriga frihetofoba kulturella dominansen sakta ebbar ut, och efter att lärt mig en del om hur bokförlag arbetar och tänker genom mina fackböcker kände jag det fanns utrymme för en bok som bröt av med paradigmen. Om vi har bloggar som avviker från kollektivismen så har vi även läsare för böcker.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Det verkliga startskottet kom i Montreal 2003 där jag började fundera på vad som var det största man kunde påstå och sedan leda i bevis - efter ett rejält gapskratt började jag skriva. Jag skrev först på engelska men skrev om den på svenska. Titeln från början var &quot;How I Sunk the Soviet Union&quot;. Den lät så vidunderlig med &quot;Southern drawl&quot; så jag var tvungen att behålla den. Möjligheten att bli förlagd kom med ett ökande intresse för kontroversiella böcker efter ett årtionde av deckare men då var jag nästan klar.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Vilka författare läser du helst, och hur har de inspirerat din bok?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;JK&lt;/strong&gt; Kurt Vonnegut till viss del men när det gäller att vandra mellan det verkliga och det overkliga. Tankemässigt har jag inspirerats av August Strindberg eftersom han bröt mot establissemanget och vågade ta ut svängarna. Mycket handlar om att våga. Yrkesmässigt har jag läst en del som tvingar en att tänka till varsig det är Schumpeter eller Dahl om demokrati. Det har gjort att jag funderat en hel del på samhället, samhällets roll och vad frihet är. Indirekt har det inspirerat mig genom de moraliska frågorna som följer av detta.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Vad är &quot;Weirdowitzer geist&quot;?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;JK&lt;/strong&gt; I boken &quot;Self Empowerment Through Self Centered Entrepreneurship&quot; ligger nerbäddat en förförisk övertygelse att man har ett möjlighet som aldrig yppar sig igen, som förleder människan, och vi lämnar det vi byggt upp, trott på och spårar iväg i en riktning som i efterhand kan vara oförklarlig. Motek Weirdowitz som skrev boken var ovetande om dess magiska kraft och är den enda som varit i närheten av den utan att drabbas - han ville bara få lite avkastning på skrivmaskinen. Det är därför jag blir skräckslagen när jag ser att den nu nyutgiven av Herr Konsul Lecek Janitorowski, Hertigen av Masurien, ligger på första plats som # 1 på Amazon.com. Det kan vara en ny våg av globalt vansinne.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Du försöker i boken att förnya berättarkonsten genom att blanda text, citat och bilder till en sammanhängande helhet. Hur fungerade arbetet tillsammans med förlaget och din redaktör när ni gjorde urvalet?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;JK&lt;/strong&gt; Jag ville ha bilder för att belägga vad som boken berättar om. Det är också ett sätt att bryta mot det prettokulturella. Där var min redaktör helt med på noterna. Jag letade bilder, han letade bilder, en del fick vi göra oss av med av olika skäl men en del är jag riktigt stolt över. Flygbladet om att polackernas läge är hopplöst från september 1939 är det verkliga och flygbladet om demonstrationen mot Olof Palmes besök i New York är äkta.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Redaktören kom med idén att bildern skulle vara konsekvent på en sida och citaten likaså och det förhöjde citaten som jag ville skulle vara små tillfällen att stanna till och fundera. Det är gott att tänka till ibland. Bilderna, citaten och texten skulle skapa en förförande trovärdighet.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Sovjetunionens fall är en monumental händelse i världshistorien, ett av världens största imperier föll under vår livstid. Varför har inte ämnet behandlats mer i skönlitteraturen?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;JK&lt;/strong&gt; Jag anser att en hel del fortfarande inte har insett det. De trodde att Sovjetunionen i grunden var en demokrati som hade fastnat ungefär när Hjalmar Branting blev statsminister men att de var på väg att fixa det - om inte västvärlden hade varit så illvilliga.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Självindoktrineringen av 68-generationen är total och de är i dag tongivande i kulturlivet och till viss del inom massmedia som chefer, eftersom de närmar sig 60-strecket. Innerst inne lever de kvar i den tid som varit, med en liten järnridå som skiljer av de två västliga hjärtkamrarna och de två östliga, och skulle det rämna får de intellektuell hjärtinfarkt. När de sedan som förlagschefer och kulturredaktörer sätter agendan kommer inget i tryck. Den skönlitteratur som kommer till Sverige och som gör sig rolig över eller beskriver Sovjetunionen är ryske eller tysk genom exilryska pennor.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Om du tar bort deckarförfattarna är de få svenska författare som skriver skönlitterärt och är yngre än femtio år - om du räknar sålda exemplar. Ranelids generation försörjer sig idag att skriva smädeskrifter om den amerikanska presidenten och de nya stjärnskotten i
Folkhemmet som Åsa Lindeborg skriver om en alkoholiserad farsa vars hela alkoholism kom av klasstillhörighet. Så det blir en självförökande process och då blir kommunismens totala sammanbrott bli ett onämnbart ämne för skönlitteratur. Det kommer att brytas först när böckerna inte längre säljer ens med kulturelitens välsingelse. Jag tror det ligger tio år fram i tiden.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Vad har du tänkt dig skriva efter detta?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;JK&lt;/strong&gt; En roman om Första Världskriget. En humoristisk roman om alla dessa -ismer under det tidiga 1900-talet, fast i miljön av kriget mellan tsarens Ryssland och Centralmakterna. Första världskriget hade ett enormt inflytande över 1900-talets historia. Den boken blir mindre politisk, mer galenskap men den kommer att ha kopplingar till &quot;Så sänkte jag Sovjetunionen&quot;. Jag kan lika bra avslöja titeln redan nu för Café Babels läsare: &quot;Tarnopol - Gurka, Vodka, Fosterland&quot;. Den kommer att även förklara Sovjetunionens uppkomst.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Pingat på &lt;a href=&quot;http://www.intressant.se&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Intressant.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
    
    
    
      </item>
    
  <item>
    <title>Läkemedelsindustrins kritiker: Peter Rost</title>
    <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/post/2007/11/14/Lakemedelsindustrins-kritiker%3A-Peter-Rost</link>
    <guid isPermaLink="false">urn:md5:6ed82bc1c2e2030bd0e1859eb932beb2</guid>
    <pubDate>Wed, 14 Nov 2007 09:27:00 +01:00</pubDate>
    <dc:creator>Waldemar</dc:creator>
        <category>Intervju</category>
            
    <description>&lt;p&gt;Peter Rost är en så kallad &quot;whistle blower&quot;, någon som inifrån ett företag slår larm om missförhållanden.  Han hade en ledande position på läkemedelsföretaget Pfizer, men efter kritik av saluföringen av medlet Genotropin, parallellimport till USA och branschens marknadsföringsmetoder så fick han sparken. Efter det har Rost fortsatt att vara en röststark kritiker med genomslag både i USA:s kongress som i Sveriges riksdag. Café Babel Stockholm intervjuade honom.&lt;/p&gt;    &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Café Babel Stockholm&lt;/strong&gt; Du har riktat stark kritik mot läkemedelsindustrin i din bok &lt;a href=&quot;http://sjukapengar.blogspot.com/&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Sjuka Pengar&lt;/a&gt; och har blivit känd både i USA och Sverige som en &quot;whistle blower&quot; där du skrivit om ohederlighet, skattefusk, felaktig försäljning av läkemedel som Genotropin osv. Vad beror problemen på, enligt dig?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Peter Rost&lt;/strong&gt; Läkemedelsbranschen är inte bättre eller sämre än någon annan bransch. Jämför med Ericssons mutaffärer och privatdetektiver. Allt det här går i vågor. Om man läser Mats Nilssons bok &quot;Med Alla Medel&quot; från 1984 eller Roch vs. Adams av &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Stanley_Adams_(whistleblower)&quot; hreflang=&quot;en&quot;&gt;Stanley Adams&lt;/a&gt; från 1984 så känner man igen allt som händer idag.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Är läkemedel generellt för dyra i Sverige?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;PR&lt;/strong&gt; Svenskarna är i internationellt perspektiv naiva. Sveriges mest sålda läkemedel, &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Enbrel&quot; hreflang=&quot;en&quot;&gt;Enbrel&lt;/a&gt;, kostar 40% mer i Sverige än i USA.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Har svenska läkare för låga löner? Finns det en fara med det?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;PR&lt;/strong&gt; Svenska läkare har de lägsta lönerna i västvärlden och är i internationellet perspektiv underbetalda. Men läkarlinjen är fortfarande den svåraste utbildningen att komma in på. Så i marknadsperspektiv skulle man kunna sänka läkarlönerna ytterligare, kanske till lägre än sjuksköterskor, eftersom folk ändå vill bli läkare. Faran är en disillusionerad läkarkår som säljer sig till företaget med bästa mutresor.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Parallellimport har länge varit omtvistat. Vissa framför att parallellimport har gett billigare läkemedel i Europa, men motargumentet har varit att innovationsgraden därför har varit lägre i den europeiska läkemedelsindustrin då USA får betala forskningsomkostnaderna. Vad anser du i frågan?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;PR&lt;/strong&gt; Det här resonemanget bygger på föreställningen att europeiska bolag är mer beronde av Europa än amerikanska bolag. I verkligheten är detta en global industri som lägger forskningen där den kan göras mest effektivt.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Det har börjat diskuteras att läkemedelsindustrin står inför betydande strukturomvandlingar inför år 2020. Kommer blockbustermodellen att fortleva? Kommer vi se fler sammanslagningar eller fler små specialiserade företag? Kommer vi se mer over-the-counter?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;PR&lt;/strong&gt; Enligt &lt;a href=&quot;http://www.imshealth.com/ims/portal/pages/homeFlash/europe/0,2768,6025,00.html&quot; hreflang=&quot;en&quot;&gt;IMS&lt;/a&gt; så kommer tillväxten att gå ner kraftigt under kommande år, vilket kommer att leda till sammanslagningar och fler små företag som plockar upp det som blir över.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Pingat på &lt;a href=&quot;http://www.intressant.se&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Intressant.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
    
    
    
      </item>
    
  <item>
    <title>Erik Zsiga om Östeuropas framtid</title>
    <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/post/2007/09/25/Erik-Zsiga-om-Osteuropas-framtid</link>
    <guid isPermaLink="false">urn:md5:67c86e49582ca3afff419060195dc5e2</guid>
    <pubDate>Tue, 25 Sep 2007 15:49:00 +02:00</pubDate>
    <dc:creator>Waldemar</dc:creator>
        <category>Intervju</category>
            
    <description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Erik Zsiga&lt;/strong&gt; är en ung debattör som nyligen ruckat på konventionella uppfattningar kring EU:s nya medlemsländer i öst med sin bok &lt;a href=&quot;http://timbro.se/bokhandel/books.asp?isbn=9175666051&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Hejdå Östeuropa!&lt;/a&gt;. Vi på Café Babel Stockholm intervjuade honom om de möjligheter och problem som han ser kan finnas i framtiden med Det Nya Europa.&lt;/p&gt;    &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Café Babel Stockholm&lt;/strong&gt; Varför heter din bok &quot;Hejdå Östeuropa!&quot; och inte bara &quot;Hejdå kommunismen&quot;?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Erik Zsiga&lt;/strong&gt; Dessa länders fantastiska utveckling är givetvis också ett farväl till kommunismen. Men dimensionerna av denna utveckling blir så mycket större om man kopplar det till ett europeiskt sammanhang. Genom att säga hejdå till Östeuropa vill jag visa dels att dessa länder har återbördats till den europeiska familjen, dels att detta är en fantastisk utveckling inte bara för dessa länder utan för hela Europa. En helt ny värld av möjligheter, idéer, kulturer har öppnats alldeles i vår närhet!&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Du använder genomgående i boken termen &quot;Det nya Europa&quot; när du beskriver de åtta länderna som gick med i EU 2004. Vad betyder den termen? På vad sätt skiljer de sig från &quot;det gamla Europa&quot;?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;EZ&lt;/strong&gt; Begreppet Östeuropa passade bra när dessa länder låg långt bort mentalt. Östeuropa var det eftersatta, fattiga och ofria Europa. I dag skiljer dessa länder av sig på helt andra sätt - genom dynamik, förändringsvilja, arbetsideal och entreprenörskap. Därför känns Det Nya Europa som ett bättre namn. Att det är så visar jag med en massa exempel i boken: Städerna byter skepnad från en månad till en annan. En estnisk forskare beskriver esternas förhållande till förändring som vissas förhållande till kokain - de är beroende av det och de blir höga på det. En genomsnittlig arbetstagare i de åtta länder jag skriver om, är på jobbet sex och en halv arbetsvecka mer om året än en genomsnittlig svensk arbetstagare. Alla åtta länder har högre nyföretagande än Sverige. Fyra exempel som illustrerar allt det som får dessa länder att bli det Europa som växer, medan våra länder känns trötta och vilsna.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Du ger en mycket positiv bild av utvecklingen i Östeuropa, ändå nås vi främst av negativa bilder i Sverige där vi får se kravaller i Budapest, prostitution och maffiavälde eller konservativa förbud mot aborter, lika rättigheter för homosexuella eller närmast parodisk moralism som att förbjuda Teletubbies. Är de negativa bilderna representativa eller är de överdrivna?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;EZ&lt;/strong&gt; De negativa bilderna är säkert korrekt förmedlade, även om ett mått av dramatiserande överdrifter inte kan uteslutas. Däremot är rapporteringen ganska onyanserad och utryckt ur sitt sammanhang. Är demokratibrister, intolerans mot minoriteter, dumnationalism och korruption nya problem? Nej, det är ju knappast så att homosexuella hade det bättre under kommunism, att politikerna respekterade sina motståndare mer eller att mutor inte var en del av systemet. När sådana problem nu på sätt och vis har blivit synliga igen, beror det på den kultur som kommunismen skapade. Och därför är problemen på lång sikt övergående. Offren för prostitution blir också allt färre i dessa länder. Brottsligheten är i vissa delar inte mycket värre än i Sverige. Och korruptionen minskar. Visst finns det fortfarande stora problem kvar att lösa. Det gör det i alla samhällsomvandlingar - och i sakens natur ligger att problemen är fler när man är på väg upp till toppen av dalen än när man befinner sig på resan ned därifrån.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Vad har anslutningen till EU betytt för Det Nya Europa?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;EZ&lt;/strong&gt; Jag tror att strävan efter ett EU-medlemskap var viktigare för dessa länder än vad själva medlemskapet var. Denna strävan tvingade fram nödvändiga ekonomiska och institutionella reformer. Men det är klart att medlemskapet bekräftar känslan av att vara tillbaka i Europa. Att EU nu också har fått en viktig roll som finansiär av infrastruktursatsningar och liknande är väl viktigt för att slutföra återhämtningen, men i stort tror jag att denna EU:s subventionskultur är lika osund för dessa länder som för resten av EU.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Vilka är Det Nya Europas största möjligheter och problem inför framtiden?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;EZ&lt;/strong&gt; Den största möjligheten är att man har befolkningar som vet hur det är att leva i ofrihet och fattigdom, och som är beredda att anstränga sig för att ta sig därifrån. Det faktum att de har lyckats göra det, skulle kunna sporra dem till att fortsätta ännu längre fram. Problemet är om de slår sig till ro när de har nått halvvägs. Den snabba utvecklingen i Slovenien, Tjeckien och Ungern under 90-talet skapade en bortskämdhet och reformtempot minskade där. Men återigen, på sikt tror jag att det blir uppenbart för alla vilken nytta reformerna hittills har gjort, och då kommer resan att fortsätta. Kanske detta därför också är Sveriges främsta möjlighet; Om det är så här det går när man inför demokrati och marknadsekonomi, så kanske det inte skulle skada med lite mer frihet även här.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;Pingat på &lt;a href=&quot;http://www.intressant.se&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Intressant.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
    
    
    
      </item>
    
  <item>
    <title>Margot Wallström: näthatet, demokratin och Second Europe</title>
    <link>http://stockholm.cafebabel.com/sv/post/2007/06/04/Margot-Wallstrom%3A-nathatet-demokratin-och-Second-Europe</link>
    <guid isPermaLink="false">urn:md5:11822a5a70b6055a54aaf34e74b3b2a0</guid>
    <pubDate>Mon, 04 Jun 2007 10:00:00 +02:00</pubDate>
    <dc:creator>Waldemar</dc:creator>
        <category>Intervju</category>
            
    <description>&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://ec.europa.eu/commission_barroso/wallstrom/index_sv.htm&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Margot Wallström&lt;/a&gt;, Europeiska kommissionens vice-ordförande och ansvarig för kontakter mellan institutionerna och kommunikationsstrategin, har intervjuats av Café Babel Stockholm. Läs om Margots tankar om demokrati, nya medier och Café Babel runt om i Europa.&lt;/p&gt;    &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Café Babel Stockholm&lt;/strong&gt; Du har använt din blogg en längre tid nu för att kunna kommunicera med medborgarna runt om i Europa. Hur anser du att det har gått? Är det möjligt att kunna få till stånd en bra dialog, detta särskilt med avseende på den debatt vi haft den senaste tiden i Sverige om &quot;näthat&quot;, där kända bloggare fått hot och elaka kommentarer?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Margot Wallström&lt;/strong&gt; Som ”den första bloggande Kommissionären” fick jag frågor i början om det här verkligen var en bra form av kommunikation. Särskilt som en del av de första kommentarerna var väldigt ensidiga och ibland hatiska – de militanta EU-skeptikerna försökte ta över utrymmet. Det kändes naturligtvis inte trevligt, men som politiker får man ju också vara beredd att få mothugg, även av det lite obehagliga slaget. Nu förs diskussionen på ett helt annat och mer konstruktivt sätt. Intresset från allmänheten har visat hur viktigt det är att ge sina personliga tankar, åsikter och kommentarer vid sidan av de vanliga politiska kanalerna. Jag tycker att träffstatistiken för min hemsida talar sitt tydliga språk: över 500.000 träffar bara första kvartalet i år!&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Du har haft kontakt med &lt;a href=&quot;http://www.cafebabel.com&quot; hreflang=&quot;en&quot;&gt;Café Babel&lt;/a&gt; i andra länder, vilket är ditt intryck av vår tidskrift? På vilket sätt kan den göra nytta i den svenska debatten om Europa?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;MW&lt;/strong&gt; Mitt intryck av Café Babel är väldigt positivt – ett ambitiöst och spännande projekt med väldigt duktiga och entusiastiska ungdomar! Som gränsöverskridare och kunskapsförmedlare är Café Babel svårslaget och man gör en stor insats för en saklig och engagerad debatt, inte bara om Europa, utan om många andra viktiga frågor också. Några av de bästa debatter jag medverkat i har arrangerats av Café Babel!&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Den senaste tiden har medborgarjournalistiken kommit i ropet, vilka är dess möjligheter att förbättra den demokratiska debatten jämfört med massmediernas europarapportering?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;MW&lt;/strong&gt; Det är väldigt viktigt att alla kan göra sina röster hörda och medborgarjournalistiken visar verkligen att det finns väldigt mycket engagemang och många åsikter. Men det är minst lika viktigt att känna att man får något resultat av det man säger, att någon lyssnar, reagerar och agerar. Så är det nog inte alltid med medborgarjournalistiken – hittills har det varit många monologer och rätt så lite dialog. Lite grand som när jag som ung SSUare delade ut flygblad utan att veta hur många som läste dem eller om någon ändrade uppfattning av det som stod.&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; EU kritiseras ibland för att vara för toppstyrt. Hur kan ditt arbete som kommissionär med ansvar för kommunikationsstrategi göra att medborgarnas röster hörs tydligare och får reellt medinflytande i de europeiska institutionerna?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;MW&lt;/strong&gt; Om vi inte vet eller bryr oss om vad medborgarna tycker så kan vi heller inte göra bra politik! Hela EU-debatten har ett behov av mer demokrati, dialog och debatt, inte bara för att engagera mera, utan för att producera bättre. Därför lanserade jag Plan D (för Demokrati, Dialog och Debatt) för två år sedan. Även om det återstår mycket att göra, kan vi redan se många spännande resultat: medborgarkonsultationer, Internetdebatter (t.ex. DebateEurope), mera kontakter med intresseorganisationer, och mycket annat. En större öppenhet helt enkelt! Jag vill ge EU:s medborgare en röst!&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;CBS&lt;/strong&gt; Den 30 maj invigs Svenska Institutets &lt;a href=&quot;http://www.swedenabroad.se/News____12977.aspx?slaveid=62450&quot; hreflang=&quot;sv&quot;&gt;Second House of Sweden&lt;/a&gt; i den virtuella världen Second Life. Det är tänkt att fungera som ett slags informationskontor och inofficiell ambassad för Sverige. Skulle det vara möjligt att även Europeiska Unionen öppnar ett informationskontor i Second Life, och hur skulle man genom det kunna förbättra kommunikationen med medborgarna?&lt;/p&gt;


&lt;p&gt;&lt;strong&gt;MW&lt;/strong&gt; Vi har faktiskt funderat på det och jag hoppas att det blir så! Det är en resursfråga, men jag tror det hade förbättrat diskussionen på tre sätt: det hade ökat tillgängligheten på information, det hade uppmuntrat till diskussion och det hade avdramatiserat EU. Från sammanträdesborden till köksborden, om ni så vill. Och själv hade jag tyckt det var väldigt intressant att vara med!&lt;/p&gt;</description>
    
    
    
      </item>
    
</channel>
</rss>