Dagens Nyheter tar fram en kontroversiell rubrik Politiska bloggar en flopp. Egentligen är Kent Asp vid JMG som säger det i en intervju. Självklart reagerade bloggosfären på det, och argumenterade emot. Men låt oss titta lite självkritiskt också, både när det gäller "impact" och ämnesbredd.
Det är signifikativt att det är de politiska bloggarna som avses, frågor om vetenskap, media, kultur, europafrågor med mera blir mindre lästa. Möjligtvis kan vissa modebloggare konkurrera, men till sitt upplägg så är den svenska bloggosfären sig märkligt lik sedan sin första stora start hösten 2004.
Tre år, det är mycket i internet-tid. Men ännu dominerar samma verktyg, samma bloggare tas upp som inflytelserika (även om det inte uppdaterar sin blogg lika mycket och lika utförligt som då). Som Johan Ingerö sade i en intressant reflektion Om vi är eliten är det något fel med ligan. Ännu känns det som Ingerö nämner, man producerar för lite material, man ligger för nära artiklar i de etablerade medierna.
OK, vad är kruxet då? Borde bloggformat passa just de djupare kommentarerna bättre? Var det man diskuterade tidigare? Hur kommer det sig att Fiskeing dominerar, eller som DN visar, att bara de som tidigare hade en etablerad debattposition kan slå igenom?
Det kanske har blivit tydligare sedan i våras att den första generationens bloggar inte kan upprätthålla sin position. Tiden är mogen för ett genombrott för Web 2.0, att bloggen integreras i en hel plattform där den blir del av ett varumärke som står i centrum för kommunikationen. Bloggen funkar i samband med sammankoppling till egenproducerade filmer på YouTube & Bubblare, till podcasting, till artiklar och framträdanden i TV, radio och tidningar. Det behövs sammankoppling till plattformar för att dra massiva mängder träffar. Därför är Café Babels community så intressant med sin gradvisa sammansmältning av traditionell journalistik, medborgarjournalistik, bloggande och vloggande. Det är nog sådana insatser som krävs för att uppnå en kritisk massa, som gör att finansiärer blir intresserade av att satsa.
För det är nog det som är taket. Notera att det arbete jag beskriver ovan tar tid och arbete, det innebär en kvalitetshöjning och frekvenshöjning. Det behöver inte vara fråga om en professionalisering i samband med steget till Web 2.0, men nog en förändring i arbetet på internet. Visst blir det många bloggar som fortsätter som förut, men för att toppen skall kunna gå igenom taket krävs nog generationsväxlingen.
Pingat på Intressant.se
