To content | To menu | To search

migrationsfrågor

Extremism eller fattigdom?

Segregation kan skapa en spiral av utanförskap och misstro mot samhället, det anser forskarna Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos i Svenska Dagbladet.

I den långa lista av sociala problem, av bristfällig integration och extrema rörelser som de skildrar från Rosengård så finns inte så stora överraskningar. Frågan är vad det beror på. Är det något som skett specifikt i invandrartäta områden? De "yttre drivkrafterna" som artikeln tar upp, påverkar ju bäst i vissa miljöer av fattigdom och desperation. Kopplingen görs också till militanta muslimer. Ett problem, ett allvarligt problem, men inte det enda problemet här.

Åtgärderna torde vara ganska rättframma, svensk lag gäller i Sverige. Du kan inte tvinga på dina grannar klädesplagg eller trossatser. Du får ha vilka åsikter du vill bara det inte skadar andra.

Skulle det gå att skriva om de sociala problemen i de norrländska kommunerna på samma sätt? Det vore välgörande. Visst finns en offermentalitet, som i många socialt utsatta områden, men den ger inte hela förklaringen.

Det saknas en pusselbit, något som ger oss kopplingen mellan "dem" och "vi". Kanske finns det pusselbiten i generation 700, mileuristas, Generation Praktikum eller Generation Precaire. En ungdomsarbetslöshet och utanförsskap som fanns även före finanskrisen, och anpassat till ett annat samhället. Det alltså inte nödvändigtvis etnicitet som står främst här, utan livssituation, och för att lösa den behövs en annan synvinkel.

Intressant

Finland ett främmande land

Sydsvenskans ledare tar upp att det i år är 200 år sedan Sverige och Finland skiljdes åt efter kriget med Ryssland år 1809. För Finland innebar det ett nationellt uppvaknande, uppmuntrat av tsaren, och det finska språket ersatte gradvis svenskan som det bildade språket på vilket nationen byggdes.

Likheter finns så klart, främst så har Finland de svenskspråkiga finländarna, men... skillnaderna i mentalitet finns där och globaliseringens spår har de snarast ökat. Språkskillnaden finns där.

Tyvärr upplevs även den finlandssvenska kulturkretsen som främmande av många svenskar, det är inte många som håller uppsikt över Hufvudstadsbladet, vad som sägs i kulturdebatten eller i politiken. Det är inte fel att uppmärksamma Märkesåret 1809, men sättet att närma sig igen måste ske genom att ta nya grepp kring relationen Sverige-Finland kanske är det lättast att närma sig varandra igenom genom EU?

Pingat på Intressant

Sverige och den irakiska flyktingkrisen

Nu har Café Babel Stockholm skrivit sitt första bidrag till e-tidskriften Café Babel.

Mer finns att läsa på vår engelskspråkiga blogg och där finns även länken till artikeln , men en kommentar till är på sin plats.

Begränsningen av definitionerna på vad som är att ses som en flykting, började de svenska myndigheterna göra redan på 90-talet. Det är problematiskt att man börjat använda strategin mer nuförtiden, men det är något som många andra EU-länder har börjat göra för att stävja stora vågor av immigration.

Pingat på Intressant.se

Entries feed