Politik

De nya konservativa utmanar

Av Eva Nyman, se vidare här för den första delen av artikeln

EU–valet blir för många en chans att säga vad de tycker om den sittande regeringens sätt att sköta finanskrisen. Några hemskt dramatiska resultat väntas inte, men en del förändringar och omgrupperingar blir det allt.

Den pågående finanskrisen är EU-valets joker. Eftersom de flesta regeringar i Europa är konservativa just nu hoppas socialdemokraterna att folket ska visa sitt missnöje mot hur man tacklar krisen i valet. Men det gör de nödvändigtvis inte, anser forskardocenten Piotr Maciej Kaczyński på tankesmedjan CEPS i Bryssel.

Jättarna sitter stadigt

De största, center-högergruppen EPP-ED, kommer att se rätt annorlunda ut. Efter valet heter den bara EPP, eftersom de brittiska konservativa, Tories, hoppar av.

– Det här skapade lite oro inom EPP. Storbritannien är ett av de största medlemsländerna och nu kommer EPP inte att ha nästan någon medlem därifrån, säger Kaczyński. Det påverkar det totala antalet medlemmar i gruppen, men det betyder också att det brittiska sättet att se på Europa inte längre kommer att representeras i EPP.

EPP blir antagligen mycket mer proeuropeisk än tidigare.

– Det är säkert bättre för deras sammanhållning. Att Tories försvinner är inte alltid ett hot, det kan vara en välsignelse också, fortsätter Kaczyński.

Trots avhoppet torde gruppen ändå behålla sin ledning. Socialdemokraterna hoppas visserligen på vinst, men det går dåligt för dem nästan överallt i Europa nu, utom i Tjeckien och Slovakien. På grund av brytningen inom EPP-ED i Storbritannien vinner de antagligen över EPP där, men förlorar mot de konservativa avhopparna.

– Socialdemokraterna kunde inte komma överens om en kandidat för ordförandeposten i EU-kommissionen och nominerade alltså ingen. Flera av ledarna har även uttalat sitt stöd för José Manuel Barroso, den nuvarande konservative ordföranden.

Problemet ligger enligt Kaczyński i att de fokuserar mer på den nationella sidan av valet än den europeiska. Det är viktigare för socialdemokraterna att vinna och vara starka på hemmaplan än att hålla upp en enad europeisk front.

Delning: Öst och väst

Det blir lite omställningar även i den liberala gruppen ALDE då två partier försvinner och ett kommer till.

– De kan förlora lite, eller vinna lite, men de kommer att behålla sin plats som nummer tre och fortsätta vara vågmästare då besluten fattas.

Å andra sidan riskerar liberalerna att förlora starkt i nästan alla nya medlemsländer utom möjligtvis Litauen och Estland.

– Det blir en tudelning mellan öst och väst. Det liberala sättet att se på ekonomin har anammats rätt långt av både socialdemokrater och konservativa i öst, så det finns inget rum för liberalerna, säger Kaczyński.

Gruppen av gröna och regionalister har också problem att locka väljare i de nya medlemsländerna, men väntas även de stå på ungefär samma ställe efter valet. Likaså torde det inte ske många förändringar för vänstergruppen GUE/NGL heller.

De nya konservativa

För ytterhögern UEN verkar sagan vara helt slut och gruppens partier flyr till andra grupper.

– De har helt fallit isär och kommer inte att finnas kvar i parlamentet. Det polska Lag och Rättvisa kommer att gå ihop med Tjeckiens center-högerparti och de brittiska konservativa från EPP-ED för att bilda en ny konservativ grupp.

Den nya gruppen har som mål att bli den tredje största, men Kaczyński tror att de får nöja sig med en fjärdeplats.

– De kommer att ha svårt att få någon makt i parlamentet. Politiken där fungerar genom samspelet mellan socialisterna och EPP. Mindre grupper har makt om de finns mellan dem, som ALDE gör. De nya konservativa kommer att placera sig till höger om EPP med få möjligheter till koalitioner.

Till på köpet lär de få problem med det interna samarbetet. De tänker olika vad gäller klimatförändringen, Lissabonfördraget och ekonomiska frågor. Det polska partiet håller religionen högt, medan de andra inte bryr sig nämnvärt.

Skeptisism på agendan

Euroskeptiska IND/DEM, som förlorat 15 MEP:ar sedan förra valet, avfärdar Kaczyński helt.

– De har inget sammanhängade program. Den stora frågan är om Libertas, som också är emot Lissabonfördraget, har en chans att ta sig till parlamentet med något slags program. Jag tror inte det, men även om de kommer med så kommer de bara att synas de första tio månaderna och sedan tystna.

Euroskeptiker finns lite överallt. Man kunde tycka att de borde alla samlas i en enda grupp.

– Det går inte, eftersom de är skeptiska av olika orsaker. Det finns verkliga frågor på agendan som ska diskuteras och beslutas om. Om du inte har någon åsikt om dem så blir det svårt. Skeptikerna förenas av sin skeptisism till EU, men inget annat, säger Kaczyński.

Intressant

Wednesday, June 10 2009 By Waldemar - Politik

Sju grupper på toppen av Europa

Av Eva Nyman (e.nyman snabela youthpress.org)

Inga enorma människomassor i vallokalerna runt om i Europa under EU-valet i vår. Ointresset brukar skyllas på för lite debatt och att många inte vet vad som faktiskt händer i EU-parlamentet. En av orsakerna är den annorlunda strukturen.

Europaparlamentet fungerar inte som vår riksdag. Dels finns det ingen regering som bildas utgående från resultatet i parlamentsvalet och dels finns inte samma slags partier. I stället väljs EU-kommissionen av medlemsländernas regeringar och politiska grupper ersätter partierna.

Nationella partier kan gå ihop och bilda europeiska partier. Dessa får stöd av EU för att fungera. Allt som allt rör det sig om tio miljoner euro. 15 procent av den här summan delas jämt bland alla partier, medan resten delas bland de som har invalda ledamöter, så kallade MEP:ar, beroende på hur många de har.

Regler för hur man bildar ett parti och hur det ska definieras kom 2003. Till exempel måste man ha röster i åtminstone en fjärdedel av medlemsländerna. De europeiska partierna går i sin tur ihop till grupper, som får ytterligare finansiellt stöd, och det är dessa grupper som finns i Europaparlamentet.

Till exempel går de nationella socialdemokratiska partierna, alltså det svenska Socialdemokratiska arbetarpartiet och Finlands socialdemokratiska parti, tillsammans i det europeiska partiet PES. De invalda MEP:arna från PES bildar i sin tur gruppen PSE i Europaparlamentet. Det finska Samlingspartiet och svenska Moderata samlingspartiet samt Kristdemokraterna går ihop i det konservativa europeiska partiet EPP. Det sitter med i gruppen EPP-ED.

Pengar och platser

– Grupperna är lösa koalitioner som bildas både för inflytandets och finansieringens skull, säger Alexandra Mihai, forskare på universitetet VUB i Bryssel.

Grupperna delar på de viktiga positionerna i parlamentet, och de största brukar välja först. Det finns även 30 obundna MEP:ar, men de får varken finansiellt stöd eller någon större chans att kamma hem en fin uppgift.

Nu finns det sju grupper i Europaparlamentet och de är både stora och små, vänster och höger. Förr fanns även en åttonde grupp, den högerextrema Identitet, tradition och suveränitet, som både bildades och upplöstes 2007.

Reglerna håller på att ändras. Parlamentet krymper med ungefär femtio platser efter valet och Finland sänder därför tretton ledamöter i stället för fjorton. Minimikravet för en grupp blir snäppet strängare. Nu ska de ha 20 MEP:ar från sex länder, vilket ändras till 25 MEP:ar från sju länder.

– Man ska inte kunna fuska, men jag har en känsla av att pengarna man gett åt europeiska partier ofta missbrukats. Nu är det tydligare att europeiska pengar ska gå till att finansiera europeiska aktiviteter, inte de nationella partiernas möten och kampanjer, säger Mihai.

Det här är EU-grupperna:

Vi har ringt upp alla grupper i EU-parlamentet för att ta reda på vad de står för och hur de skilde sig från de andra.

EPP-ED (Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater)

Storlek: 288 MEP:ar

Från Finland: Ville Itälä, Samlingspartiet Eija-Riitta Korhola, Samlingspartiet Sirpa Pietikäinen, Samlingspartiet Eva-Riitta Siitonen, Samlingspartiet

Vilka är de? Center-höger. Omfattar de breda center-högerpartierna i alla länder. – Vi tror på individualism och frihet för individen, säger Per Heister, pressråd.

EU och klimatförändringen: Allt praktiskt arbete ska göras i och av medlemsländerna. EU har förbundit sig till att ta sin börda, men medlemsländerna ska använda sig av olika lösningar beroende på vad de har möjlighet till. Till exempel blir det mer kärnkraft i Finland och Frankrike.

EU och finanskrisen: Allt kan inte regleras, det är inte lösningen. Kreditstöd åt bankerna och upprätthållna konkurrensregler. Ingen isolatonspolitik och få eller inga direkta statsstöd.

EU:s utvidgning: – Vi hoppas att Kroatien sköter sig så de kan bli medlemmar. Ett isländskt medlemsskap kan vara aktuellt inom ett år och då kunde man sätta press på Norge också, säger Heister. Turkiet har ännu långt att gå, det kan ta tio år. Balkan har en hel del kvar. Inom gruppen finns olika uppfattningar – vissa drar en gräns efter Kroatien, men inte majoriteten.

PSE (Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet)

Storlek: 217 MEP:ar

Från Finland: Lasse Lehtinen, Finlands socialdemokratiska parti Riitta Myller, Finlands socialdemokratiska parti Reino Paasilinna, Finlands socialdemokratiska parti

Vilka är de? Center-vänster. Medlemmar från alla länder utom Cypern och Lettland. – Vi är en multinationell och multikulturell grupp av europeer som delar tron på social rättvisa, fred och socialdemokrati, säger Tony Robinson, presschef.

EU och klimatförändringen: EU kommer med ledarskap, men en grupp länder kan inte sköta det själv. De tror på bättre samarbete med USA efter Obamas tillträde. De vill söka lösningar, övervaka forskningen och motivera industrin till förbättring.

EU och finanskrisen: Det behövs mer regler än förr. EU-kommissionen har varit väldigt motsträvig till att sätta regler, vilket PSE är emot. Priset, i form av arbetslöshet och brist på säkerhet är för högt.

EU:s utvidgning: – Kroatien är i en bra position. Om Island ansöker tittar vi gärna på deras ansökan i detalj, precis som alla andras. Turkiet kommer det att ta tid för. Vi oroar oss för att reformprocessen saktas ner, men vi måste medge att turkarna har gjort stora framsteg de senaste åren och vi är positiva, säger Robinson.

ALDE (Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa)

Storlek: 100 MEP:ar

Från Finland: Anneli Jäätteenmäki, Centern Henrik Lax, Svenska folkpartiet Samuli Pohjamo, Centern Hannu Takkula, Centern Kyösti Virrankoski, Centern

Vilka är de? Center. Sammanför ledamöter från liberala och demokratiska partier i EU. Fokus på frihet, ekonomisk tillväxt och nya arbeten. – Vi är mest involverade i medborgerliga rättigheter, säger Yannick Laude, pressråd.

EU och klimatförändringen: Konkret handling behövs: minska koldioxidutsläppen, använda resurser mer hållbart, mer energieffektivitet genom tekniska förändringar. 2030 måste den ökade efterfrågan på energi ha stoppats.

EU och finanskrisen: Regler måste definiera skillnaden mellan rätt och fel aktivitet. Det måste finnas gränser och gränserna måste hållas. Orsakerna till krisen finns i för lite regler – EU lider brist på smart reglering och ordentlig övervakning.

EU:s utvidgning: Under de kommande fem åren ska Kroatien avsluta förhandlingarna med EU och slutligen gå med i unionen. Under tiden ska EU också, förhoppningsvis, fortsätta med de andra länderna på västra Balkan. ALDE vill att förhandlingarna med Macedonien börjar.

UEN (Unionen för nationernas Europa)

Storlek: 44 MEP:ar

Från Finland: Inga Vilka är de? Nationalkonservativa. Önskar ett samarbete på olika nivåer mellan suveräna stater, med mindre överstatlighet. De vill att de olika staterna i EU ska behålla sin rätt att bestämma om utrikespolitiken. Stora splittringar inom gruppen.

EU och klimatförändringen: UEN ville i februari 2009 att EU skulle sätta lägre klimatmål.

EU och finanskrisen: De har ingen uttalad gemensam strategi.

EU:s utvidgning: Irländarna och polackerna är för en utvidgning, men i stort är gruppen delad. Källa: Ingen från gruppen ville ställa upp på intervju. Materialet är samlat från www.uengroup.org, forskardocent Piotr Maciej Kaczyński på CEPS samt www.stopclimatechange.net/votetracker.

G/EFA (Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen)

Storlek: 43 MEP:ar Från Finland: Satu Hassi, Gröna förbundet

Vilka är de? Grön och regionalism. En progressiv grupp där miljö, demokrati och social rättvisa är de viktigaste aspekterna. EFA arbetar för minoriteter. – Nu talar alla om klimatförändringen, men vi är mer trovärdiga eftersom vi verkligen vill göra något för klimatet, inte bara prata om det, säger Helmut Weixler, presschef.

EU och klimatförändringen: Väldigt ambitiösa investeringsprogram behövs, samt en snabb ökning av förnybar energi med hjälp av statsstöd. Ökad energieffektivitet för maskiner, bilar och hus.

EU och finanskrisen: – Vi behöver europeisk reglering – i dag har vi för lite regler. Allt som fungerar transnationellt ska vara under transnationell kontroll, säger Weixler.

EU:s utvidgning: Island torde inte vara något problem. Första prioritet är att öka integrationen av länderna på Balkan, alltså börja förhandla med alla. Kroatien går antagligen med inom fem år. Macedonien har bra utsikter, medan det kommer att ta tid för Albanien, Serbien, Bosnien och Turkiet.

GUE/NGL (Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster)

Storlek: 41 MEP:ar Från Finland: Esko Seppänen, Vänsterförbundet

Vilka är de? Vänster. Gruppen längst till vänster som säger sig vara EU-kritisk på grund av unionens politiska struktur. Alla MEP:ar kan rösta som de vill och behöver inte följa en grupplista. – Miljöfrågorna förenar oss, men det finns skillnader mellan medlemmarna. Vi fokuserar på miljö, solidaritet och fred, säger Sanna Lepola, tjänsteman.

EU och klimatförändringen: Mer förnybara energier och mindre utsläpp. Klimatförändringen känner inga gränser så här krävs transnationellt samarbete.

EU och finanskrisen: Finansmarknaden borde regleras för att fungera mer öppet än i dag.

EU:s utvidgning: Gruppen är för utvidgning och tycker att alla länder som uppfyller kriterierna ska få gå med.

IND/DEM (Oberoende/Demokrati)

Storlek: 22 MEP:ar Från Finland: Inga nu, men möjligt framtida samarbete med Sannfinländarna.

Vilka är de? Euroskeptisism. En lös koalition av partier som tror på nationell demokrati. EU-skeptiker och -motståndare som motsätter sig den europeiska konstitutionen och Lissabonfördraget. – Vi tycker att demokratin hellre borde finnas hemma än i händerna på en icke vald och icke ansvarig byråkrati i Bryssel, säger Gawain Towler, talesman.

EU och klimatförändringen: – Först måste vi få vetenskapen rätt. I regel erkänner vi att klimatet förändras, men tycker inte att lagar och skatter är rätt sätt att stävja förändringen. Vi betonar hellre rent vatten, säger Towler.

EU och finanskrisen: Krisen har uppstått ur dålig reglering. Sådant kör iväg företagen från EU.

EU:s utvidgning: De motsatte sig tidigare utvidgning och är mot fortsatt utvidgning. Frihandelsavtal med Turkiet är ett alternativ. De anser att det ljögs alltför mycket för att få in Rumänien och Bulgarien i EU och att det finns jobb med att integrera de som redan tagits in.

Intressant

By Waldemar - Politik

Alkohol i Europa

Skall Sverige behålla sitt undantag för monopolet på alkoholförsäljning? Bör svensk alkoholpolitik gå på export eller finns det lärdomar att hämta från Europa?

Vad anser ditt parti och din kandidat till Europaparlamentet? Lämna ett videosvar

Alkoholpolitik i EU

Intressant

Friday, June 5 2009 By Waldemar - Politik

Narkotika i Europa

Vad vill du som kandidat och ditt parti åstadkomma med narkotikapolitiken i EU? Sänd ett videosvar så skapar Café Babel en spellista

Narkotikapolitik i EU

Läs mer om skadereducering i boken Straffa syndare eller hjälpa människor?

Intressant

By Waldemar - Politik

Tungviktsmatch om Europa

I den blå ringhörnan: Sköna Europa av Stefan Fölster & Johnny Munkhammar. Näringslivets tungviktare och frimarknadsliberalismens Ingo Johansson. En optimistisk uppercut från Kalla kulor.

I den gröna hörnan: Befria EU! Förslag för ett annat Europa av Per Gahrton, EU-motståndets gamle ringräv. En hel Ordfront av gröna dagsedlar.

OK, gentlemen I want to see a clean fight, lets get ready to ruuuuumble!

Fast, någon stor fight blir det inte när de två böckerna jämförs. Snarast så delar de många tankar och idéer. Det är problemet när frågorna ja eller nej till EU inte längre är så relevanta för samhällsdebatten. Men att skapa en europeisk politik är inte lätt, när den åsidosatts så länge. Det är lätt att glida tillbaka i paroller.

Fölster, Munkhammar och Gahrton försöker att skapa sakpolitik i sina respektive böcker. De gräver var de står i dagens europeiska mylla, och försöker därifrån formulera vägar framåt.

De gemensamma tankarna är att ett europeiskt samarbete skall byggas där det går, inte till att bygga en europeisk nation. EU mår bäst när det får vara flexibelt, bantat och till viss del obestämbart och oavslutat. Protektionism och den gemensamma jordbrukspolitiken CAP är skadliga för alla. Lissabonfördraget är inte så viktigt att få i hamn.

Fölster och Munkhammar argumenterar med tankeväckande exempel för att bryta svartsynen på eurosclerosis. De pekar istället på positiva exempel där länderna sporrat varandra till liberala reformer, förnyelse och lett in varandra i positiva cirklar. Europa har en grund i rättsstat, demokrati och marknadsekonomi som kan expandera. Det flexibla Europa författarna diskuterar är en intressant omformulering av de borgligas ibland tomt skramlande EU-försvar, även när EU inte stött marknadsliberala idéer. Ett mer flexibelt Europa riskerar dock att lämna fickor av oreformerade länder bakom sig. Att demokrati och marknadsekonomi slog igenom så väl i Östeuropa berodde på stödet från konvergenskriterierna. Ett inte så lätt problem att lösa.

Gahrton känns nu som en tämligen normal europeisk politiker, förutom några ögonbrynshöjande stycken om Vitryssland (alltför kritiserat av väst?) och Bulgarien (det var bättre på Zhivkovs tid???). Gahrton är lite vag när det gäller det miljöpolitiska innehållet. Några gamla gröna tankar finns kvar i Gahrtons pacifism, med att bygga upp en europeisk fredskår baserad på icke-våld, samt i angrepp på USA-kommersialismen och kvotering av europeisk kultur.

Annika Ström Melin delar förvåningen över likheterna i Svenska Dagbladet. Skälet står att finna i den svenska politikens relation till EU.

De svenska frimarknadsliberalerna, främst representerade av Moderaterna, är radikaler i sin mer kristdemokratiska partigrupp EPP. Inte bara det, de svenska moderata europaparlamentarikerna är mer frimarknadsinriktade än moderpartiet i Sverige.

De svenska miljöpartiet särskiljer sig i den gröna gruppen genom sin fortsatt kritiska inställning till hela EU-samarbetet, och ännu mer genom sin parlamentariker Carl Schlyter som bevarar en mer skeptisk inställning än moderpartiet i Sverige.

Sverige är alltså fortfarande i sin politiska tankevärld en ny medlem av Europeiska Unionen. De borgerliga krafterna har upptäckt att Bryssel kanske inte var den bästa murbräckan mot socialdemokratisk dominans i Sverige. De gröna har upptäckt att överstatligheten är väldigt lockande för att genomföra sina politiska idéer, i kombination med sträva att bli regeringsfähig i Sverige.

Då är det inte konstigt att politiska idéer från det svenska politiska klimatet liknar varandra rätt mycket, eller att författarna skulle ha bytt riktning. Böckerna understryker den förflyttning som skett i den svenska politiken. Förflyttningen är positiv, men den svenska politiken avgör inte Europas riktning ensam. Därför blir den oppositionell, den relevanta frågan är om det blir en konstruktiv opposition.

Intressant

Sunday, May 31 2009 By Waldemar - Politik

Café Babel på plats vid Europaforum Hässleholm

Waldemar Ingdahl på Café Babel var på plats i Hässleholm för att följa Europaforum. I dagarna följer reportage, analyser, insikt bakom kulisserna hos politiker och tjänstemän i EU. Vad tog din lokaltidning inte upp? Vad saknades? Var noga med att följa Café Babel för fler inblickar.

Sunday, May 17 2009 By Waldemar - Politik

Konsumtionshets bakom McMaffia

Skurkkapitalismen av Loretta Napoleoni uppmärksammas nu i tidningarna. Både Lars Linder i Dagens Nyheter och Jan Bergsten i Katrineholms-Kuriren gillar Skurkkapitalismen från Loretta Napoleoni. Lars Linder vill komma fram till konsumtionen är de oupplysta konsumenternas slummer som döljer skurkkapitalismen Jan Bergsten vill komma fram till att problemet är att den klassiska klasskampen från 1900-talet har upphört. Det finns dock en annan läsning att göra av Loretta Napoleoni och Skurkkapitalismen.

Intressant

By Waldemar - Politik

Skandal i Europaparlamentet fick lyckligt slut

Skandalen kring siten Parlorama.eu fick ett lyckligt slut, läs mer på EUDebate2009.eu på Exclusive: Parlorama MEP ranking portal back onsite. I längden så är detta en utveckling som kommer att gå framåt inom politiken, med ranking och granskningar. Kruxet är om politiska församlingar inser behovet och de stora möjligheterna som finns för att få ut mer av demokrati genom utvecklingen?

Intressant

By Waldemar - Politik